Användning av kompostmylla

Användning av kompostmylla

Från en väl fungerande värmekompostor kan du redan efter 6-8 veckor få en värdefull produkt.

Användning av kompostmylla

Från en väl fungerande värmekompostor kan du redan efter 6-8 veckor få en värdefull produkt.

 

Traditionellt anses det att kompostmyllan är färdig, när allt avfall har fömultnat till mörkbrun, doftande humus. Det tar 1-3 år från det att komposten anläggs. Beroende på bruksändamålet kan man dock använda komposten redan betydligt tidigare.

Täckkompost

Från en väl fungerande värmekompostor kan du redan efter 6-8 veckor få en värdefull produkt: yt- eller täckkompost, med vilket man avser halvfärdig kompost. I den har nedbrytningen hunnit så långt, att hushållsavfallet och det gröna trädgårdsavfallet har förmultnat. Träflis, barr och annat hårdare avfall har ännu inte nedbrutits. Då har komposten kommit förbi värmefasen och t.ex. ogräsfrön och rötter har förstörts. Täckkomposten är rätt grovt, livgivande jordförbättringsmedel. Den innehåller ännu mycket material som ska nedbrytas och lockar markens egna mikrober till köksväxtlandet. I användning av täckkompost bör man minnas, att den fortfarande behöver syre för den slutliga nedbrytningen. Den får inte grävas ner djupt i marken t.ex. på botten av en blombänk. Rå kompost kan också innehålla ämnen som är skadliga för växterna, så den får inte komma i kontakt med växternas rötter.

På våren och hösten är ytkomposten ett utmärkt täckmaterial på markytan. Sätt ut den t.ex. som ett några centimeter tjockt lager under buskar efter att jorden värmts upp. Täcket håller marken fuktig och piggar upp mikrobernas, i synnerhet maskarnas, verksamhet.

På hösten kan du sätta ut täckkompost på köksväxtlandet och bearbeta in den i jorden med en fräs.

Kompost som växtunderlag

Kompost som används i växtunderlaget bör vara väl mognad. En mogen kompost är mörk, av jämn kvalitet och väldoftande. I det här skedet kan man i komposten ännu urskilja t.ex. äggskal och grenstumpar. De hindrar inte användning av komposten. Om du vill ha en absolut snygg kompost t.ex. för utsättning på ytan av gräsmattan, sålla då bort grövre material med ett ca 20 mm såll och lägg sållningsresterna på nytt i komposten.

Inte heller en mogen kompost passar som sådan till växtunderlag. Dess egenskaper kan förbättras genom att blanda i t.ex. 3 delar gödslad växttorv till 1 del mogen kompost. Blandningen går behändigt t. ex. med en trädgårdsfräs på platsen till exempel i grönsakslandet eller där blombänken skall anläggas. Som egentlig kvävegödsling kan du tillföra hönsgödselkorn enligt anvisningarna på påsen.

Om du vill ha full nytta av kompostmyllan, låt den då inte mogna för länge. Humusämnena i komposten fortsätter hela tiden att nedbrytas. Då komposten blir gammal förbättras den alltså inte, tvärtom mister den både livskraft och näringsämnen.

Kompost som gödselmedel

Kompostens gödselverkan beror på råämnena i komposten. Kompost som gjorts av hushålls- och trädgårdsavfall har rätt låg näringsämneshalt. Näringsämnena som finns i komposten är långsamt lösliga och inverkar länge i jorden. Komposten passar också bäst för långverkande jordförbättring och som långsamt löslig näringsreserv för fleråriga planteringar såsom träd, buskar och perenner. Dessutom bör man sköta om den växtvisa egentliga gödslingen.

De flesta trädgårdsväxter såsom kål, gurka, tomat, purjo m.fl. kräver kraftig och snabbverkande gödsling för att växa och producera en god skörd. Gödsling av dem kan skötas t.ex. med hönsgödsel som innehåller rikligt med näringsämnen. Användning av kompostmylla effektiverar den nytta man får av naturgödselmedlen genom att göra mikrobverksamheten i marken livligare. Då kan växterna under växtperioden effektivt utnyttja näringsämnesreserven i jordmånen och i de biologiska gödselmedlen.

För att få en god jordförbättrande effekt är det bäst att sätta ut komposten i samband med markbearbetningen på våren. Då urlakas inte kompostens näringsämnen i höst- och vårregnen. Komposten som på våren bearbetas in i jorden bör vara mogen, så att den inte stör frönas groning. På en gång kan man sätta ut 30-50 liter kompost/kvadratmeter, det vill säga ett 3-5 cm lager